Älta gård

År 1397 såldes Älta av väpnaren Blåpanna till en köpman, Rutger Kroell i Stockholm. Det är det äldsta kända skriftliga belägget för Älta gård. Området hade på den tiden anknytning till riddarväsendet och nere på Erstavik fanns riddarsläktena Fargalt och Björnram. Älta hörde förr till Tyresö, släkten Oxenstiernas stamgods. Gabriel Gustafsson Oxenstierna, bror till den store rikskanslern Axel, blev tvungen att efter kunglig påtryckning lämna ifrån sig gården till kronan 1625 då vattnet i Ältaån var av stor betydelse för Nacka bruk. Älta var arrendegård under Erstavik 1719 när slaget vid Stäket ägde rum.

Lovisedalstorpet byggdes 1783 och den siste private ägaren Einar Pettersson lämnade torpet 1991 som gåva till Älta hembygdsförening. Torpet flyttades från Erstaviksvägen 57 med hjälp av Älta Lions och återuppbyggts vid Älta gård där det fortfarande ligger. Det förvaltas av Föreningsrådet i Älta och används idag av föreningar i Älta bl.a. som möteslokal.

Konstnären Kaj Bernstone har gjort en litografi av Lovisedalstorpet såsom det såg ut på 1980-talet innan huset flyttades till Älta gård från hörnet av Källmossvägen och Erstaviksvägen.

Litografin på Lovisedalstorpet kostar 1.600:- kronor inklusive ram. Litografin säljes till förmån för torpets underhåll och utrustning.

Hedvigslund

På 1700-talet lär det ha legat ett torp/backstuga som hette Lunda på platsen för Hedvigslund. Det nuvarande Hedvigslund byggdes på 1820-talet och står på ursprunglig plats. Sedan 1983 har Älta scoutkår sin verksamhet där. Gården ligger vid kolonilotterna mellan Hedvigslundsvägen och Alpvägen. Stensökolonisterna brukar marken som förr tillhörde Hedvigslund.

Enligt beslut av Gustav III skulle det gamla vårdkasesystemet att sända meddelanden upphöra och ersättas med modernare teknik. Älta fick då en optisk telegraf 1796. Med sin höjd på 83 m över havet var Galtberget/Telegrafberget i Älta en lämplig plats att placera en optisk telegrafstation på. Anläggningen blev den sista i kedjan Dalarö/Landsort- Mosebacke på söder i Stockholm. Uppe på Telegrafberget finns nu en rastplats med vidsträckt utsikt. På vägen upp från Lovisedalsvägen till Telegrafberget finns ett par jättegrytor från istiden.

Stensö

Ön Stensö som givit namn åt 1960-talets höghusområde hette vid seklets början Ladholmen. Namnet ändrades till Stensö efter ägaren August Sten. Den mark som nu utgör platån och sluttningen ner mot Stensöbadet vid Ältasjön upptogs av ett trädgårdsmästeri, Emmaberg. Nacka stad tvångsinlöste området när höghusområdet i Stensö planerades. Marken behövdes för allmänt bad och grönområde. Under vår och sommar syns spåren av trädgårdsmästeriet i form av äppelträd, syrenbuskar m.m.

I takt med nya arbeten inom industrierna, bofastheten och befolkningsökningen behövdes skolor, affärer och postgång samt inte minst ökade kommunikationer företrädesvis med buss, men man kämpade redan 1916 för spårvagn till Älta. Nuvarande Ältavägen blev klar först 1934.

I början av 1900-talet var Älta en avlägset belägen jordbruksbygd utan egentliga förbindelser med omvärlden. De flesta nybyggarna bodde p.g.a  kommunikationssvårigheter och dyra transportkostnader bara sommartid till att börja med i Älta. De började med att uppföra små enkla stugor eller lådhus på sin tomt och avsikten var att, när man sparat ihop tillräckliga medel, bygga för permanentboende. Älta gick från jord och skog till tegel och torv.

Susanne Carlson
Ordförande, Älta Hembygdsförening
carlson.sussi@gmail.com

Kontakta gärna Susanne om du vill veta mer om Älta eller Älta Hembygdsförening